Jämställdhet, likabehandling och mänskliga rättigheter

Kvinnorörelsen har haft en enorm betydelse i historien. Utan den hade samhället inte sett ut som det gör idag. Jämställdhet, likabehandling och mänskliga rättigheter är en förutsättning för ett inkluderande samhälle där alla känner sig välkomna. Det vill jag fortsätta kämpa för.

Vi har under de gångna åren haft många kvinnor i den politiska ledningen. Ministerposterna i regeringen har inte födelats enligt könskvoter. I riksdagen råder ändå en könsobalans i den offentliga utrikes- och säkerhetspolitiska debatten trots att utrikesutskottet, som jag är medlem i, har en jämn könsbalans. Männen dominerar i debatten och medierna ger sällan synlighet för kvinnorna.

Vi behöver jobba med att få fler kvinnor att gå i första ledet och att delta i all slags beslutsfattande – kvinnor med olika bakgrund, historia och som lever i olika livssituationer. För att uppnå detta behöver vi bygga samhörighet och gemenskap där alla hörs, syns och vågar ta plats. 

Som feminist jobbar jag för att öka jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsarbetet i politiken handlar om att sätta “könsglasögonen” på sig och identifiera hur besluten har olika konsekvenser beroende på kön. Att förändra strukturer, som är hinder för jämställdhet och jämlikhet, är ett systematiskt arbete som alla opinionsledare, företagsledare och politiska ledare bör binda sig till. 

Mänskliga rättigheter är ingen abstrakt idé. Det handlar om konkreta rättigheter som ska kännas i var och ens liv – i vardagen, på jobbet, i skolan och hemma. Ditt kön, ditt ursprung, din tro eller övertygelse ska inte begränsa dina möjligheter. Vi bör eftersträva likabehandling på alla plan. Företag bör ta ansvar för att främja icke-diskriminering och mänskliga rättigheter på arbetsmarknaden.

Ett välfärdssamhälle, där så många som möjligt mår bra, känner sig värdefulla och får stöd när det behövs, skapar tillit. Det är en grund för en levande demokrati och ett rättssamhälle vilka är förutsättningarna för fred och säkerhet.