Fred, säkerhet och internationellt samarbete

Vi lever i en allvarlig och exceptionell tid. Kriget i Ukraina påminner oss finländarna om krigshotet på ett annat sätt än tidigare, och det har rubbat vår grundläggande känsla av trygghet. Med rädsla och hat kan man vinna makt men inte fred. 

Att Finland och Sverige ansluter sig till Nato är en följd av ett sorgligt säkerhetsläge i Europa. Alla de ansträngningar som vi gjort för att skapa samarbete med vår östra granne, vare sig ekonomiskt eller internationell, har inte hindrat Rysslands aggressiva anfallskrig mot Ukraina. De ryska aggressionerna bryter flagrant mot alla internationella normer och visar på total orespekt för människors liv och frihet. Tyvärr har vi inte några möjligheter att förlita oss på att avtal med Ryssland respekteras. EU:s eniga och starka stöd för Ukrainas frihet har varit avgörande. EU:s solidaritetsklausul ska gälla alla medlemsländer.

Ett Natomedlemskap betyder fullvärdiga plikter och fullvärdiga rättigheter. Samtidigt behöver Finlands medlemskap inte betyda förändringar i vår grundläggande utrikespolitiska linje. T.ex. Norge har visat att man kan vara en aktiv Natomedlem och samtidigt kraftfullt verka för nedrustning och fred på den globala arenan. Finland har mycket att erbjuda i form av kunnande när det gäller både militärt försvar och ett brett säkerhetspolitiskt perspektiv, t.ex. krishantering och jämställdhetsarbete. 

Inom Nato bör de nordiska länderna verka för en försvarspakt som driver människorätt och våra värderingar, och som stärker Nato på ett mångsidigt sätt. Som Natomedlemmar behöver vi fortsätta ansträngningar för nedrustning och minskning av kärnvapen och massförstörelsevapen i världen.

I mitt arbete som diplomat och särskild representant för bekämpning av människohandel vid OSSE hade jag möjlighet att tala om krishantering och jämställdhetsarbete inför Natos permanenta råd. Lärdomarna från krishanteringen i Afghanistan pekade på att detta är viktigt för att beakta säkerhet i ett vidare perspektiv, inte enbart rent miltitärt operativt.

Utrikesministeriets utredning om jämställdhet och ett feministiskt perspektiv i utrikes- och säkerhetspolitiken visar på positiva färdigheter, men även på att det finns tydliga brister.

Vårt Natomedlemskap betyder inte att EU-medlemskapet blir mindre betydelsefullt när det gäller vår centrala utrikes- och säkerhetspolitiska referensram.

Natomedlemskapets avsikt är att förhindra angrepp och krig samt att försäkra att demokratin och friheten i Europa inte hotas. Vi kommer även i framtiden att främst förlita oss på vårt eget försvar. Detta kräver märkbara investeringar i vårt försvar även i framtiden. Men fred byggs inte av militärt försvar. Fred byggs av trygga demokratiska samhällen som respekterar mänskliga rättigheter. Ett starkt globalt ansvar är en insats för fred i världen. Också detta arbete kräver målmedvetna och betydande ekonomiska satsningar.